The Pledge of Allegiance

Stevenson High School

När jag gick ut ur Marilyns silvriga Toyota spred sig en nervös känsla i hela min kropp. Jag grep tag om Albas arm och gick med skakiga ben i takt med hennes. Vi tog båda ett djupt andetag innan vi öppnade dörren till vad som från och med idag är vår skola - vårt High School. Det första vi båda lade märke till var att det var fullt av unga amerikaner och att det var några få med cheerleadinguniformer. "Precis som i filmerna.", tänkte jag. Vi gick vidare utan att direkt möta någons blick - vi upprepade istället meningen "Oh, my God. I'm so nervous." om och om igen. Efter de längsta metrarna i mitt liv kom vi fram till våra skåp. Jag följde först med Alba till hennes skåp, några meter från mitt, vilket jag gjorde för det första för att jag inte ville vara ensam bland alla läskiga ungdomar och för det andra för att Alba inte har det rätta knycket för att kunna öppna sitt skåp. Tydligen har jag det. Efter det gick vi till mitt skåp och jag fick till slut in allt jag skulle ha in och ut allt jag behövde till first period. Vi mötte en av våra grannar Logan, som är en Freshman i år. Det var verkligen en lättnad att se ett vänligt ansikte där i korridoren. Tyvärr skulle han inte åt samma håll som mig utan samma som Alba, så han drog med henne iväg till rätt ställe och efter att jag och Alba hade utbytt ett snabbt "Good luck!" stod jag där ensam i korridor 40.

     Klockan var nästan tjugo över åtta så jag halvsprang till mitt klassrum, men när jag kom fram stannade jag till och tog skakandes det första steget in. Det fanns bara en ledig plats, som turligt nog var precis vid ingången. Jag slog mig ner och försökte andas lugnt. Tjejen bredvid mig såg väldigt trevlig ut så jag lättade mina känslor och berättade vem jag var och att jag var så attans nervös. Hon var precis som hon såg ut och svarade leendes något jag just nu inte kommer ihåg. Hennes namn är i alla fall Anna Lee. Mr Rogers, läraren i Trigiometry and Pre-Calculus, märkte snabbt att han inte kände igen mig och kom därför fram och hälsade. Jag provade att svara att jag heter Amanda istället för att jag heter Amanda och är en utbytesstudent från Sverige, som jag har fått säga alla andra gånger. Han sa att det var var trevligt att träffas och gick sedan fram till katedern för att få tyst på den rejält tjatiga klassen, så att han kunde börja med undervisningen. Efter ett tag av lektionen kom han för andra gången fram till mig för att se hur det gick. Tredje gången han kom fram var jag i full gång med att fråga Anna Lee om något matteord jag inte kunde. För att förklara för Mr Rogers berättade jag den vanliga visan om att jag är en utbytesstudent. Till min glädje blev han till synes förvånad och han hade tydligen trott att jag inte var utländsk. Nice.

     Dagen flöt sakta vidare till Advo, som är en klass där man gör homework och pratar känslor eller något liknande. Där var det inte speciellt roliga människor förutom Logan, som jag berättade om innan. Efter det var det dags för Advanced Biology. Fråga mig inte varför jag valde det... Vi blev tilldelade platser och jag fick sitta bredvid en mycket konstig tjej som pratade med sig själv och sa sig kunna allt om biologi. Vi fick en läxa att läsa 30 sidor om tråkiga saker som jag inte förstod till måndag och vi fick också i uppgift att göra en redovisning om fosfors kretslopp till nästa fredag. Läraren var dock grym och skämtade om att vi andas in "Tree poop" eftersom syre är trädets avföring. Innan det frågade han klassen hur man vet att någonting är levande, vilket klassen svarade tråkiga saker som att det har DNA och kan föröka sig. Det rätta svaret var dock att någonting är levande när det bajsar. Så bra humor!

     Sedan var det dags för lunch, som jag och Alba hade med oss i klassiska bruna papperspåsar. Vi åt med två cheerleaders, en av deras kompisar, Jack (Han har 2D-Art med Alba och är sjukt lik Jacob i Twilight!), Jacks kompis Michael, och Logan. Här är de på bild:

Logan, Michael och Jack

Vi hade en mycket trevlig lunch, trots att den bara var 30 min lång, men drog oss sedan till nästa lektion som för mig var Creative Writing. Grym lärare, som tyvärr bara är vikarie i ungefär 4 veckor, och det verkar som om vi kommer att göra riktigt roliga saker där. Jag berättar mer om det en annan gång. Nästa lektion var Food and Production, som är som hemkunskap ungefär. Det ska bli riktigt kul att laga massor av mat varje dag. Jag började prata med en mycket snäll bakom mig som hette, Jewel eller Jule eller Jewl. Något liknande i alla fall. Under brandövningen, som vi gjorde under den kursen, började jag prata med Chayenne, som jag också har Creative Writing med, men vi hade inte pratat med varann innan den här stunden. Hon är en underbar människa som jag ser fram emot att lära känna. När jag gick till sista lektionen, Journalism, visade det sig att både Anna Lee och Chayenne var där och även att vi hade blivit placerade precis bredvid varann. Det var en riktigt trevlig överraskning. Journalism verkar riktigt, riktigt roligt för i den kursen kommer vi göra både skolans Newspaper och Yearbook. Det verkar mer som ett nöje än ett skolämne, så det är ju bra.

     Jag mötte, efter lektionen, Alba vid våra skåp och vi var båda nästan lika nöjda med våra dagar. Dock ville jag inte ha Advanced Biology för jag vill inte ha ett NO-ämne här. Det är för svårt på engelska och så är det urtrist. Fast den delen när de åker och kollar på döda kroppar på bårhuset verkar ganska kul. I alla fall gick jag till the School Counselor, Heather, och jag kunde snabbt och enkelt byta bort Biologin (Precis som Edward försökte göra i Twilight, om ni inte tänkte på det. Och ja, det var andra gången jag nämnde Twilight i den här texten, men allting här är verkligen som i Twilight-böckerna/filmerna!). Jag kunde välja mellan World History och Spanish 1. Nu ska jag allt lära mig Español!

     Den belgiska flickan och den svenska flickan gick med stadiga steg ut genom skolans dörrar och de var lika nöjda båda två - Alba och Amanda.

XOXO,

Amanda

“It is impossible for any woman to love her children twenty-four hours a day.”  

- Milton R. Sapirstein 

First Day of School

Imorgon (erat idag) är min första dag i skolan. Det ska bli superkul, men jag är också väldigt nervös! Är mycket osäker på vad jag ska ha på mig och allt annat med. Nu måste jag sova i alla fall.

Wish me luck!

XOXO, 

Amanda

"A question that sometimes drives me hazy: am I or are the others crazy?"                 - Albert Einstein

Fullspäckade dagar

Jag är väldigt ledsen för den dåliga uppdateringen här på bloggen! Dock kan jag skylla på mina fullspäckade dagar här.

     Det är verkligen som att jag har ett helt nytt liv här borta och det är läskigt att jag redan är så inne i mitt nya liv. Mitt svenska liv känns så långt borta och det känns som om det var evigheter sedan jag levde det.
     Nu ska jag i alla fall berätta om mina senaste dagar här.

Onsdag den 31:e Augusti:
Det var dagen då jag för första gången såg USA i dagsljus. Det var underbart när jag kunde se de fantastiska bergen och träden som omger byn.

Jag såg också vårt kvarter som var det mest vackra kvarter som jag har sett med egna ögon. Några av husen i kvarteret ser ut såhär:

Jag och min amerikanska familj åkte den dagen till skolan för att möta the school counselor. Vårt High School är en jättefin skola med förmodligen trevliga lärare och förhoppningsvis snälla elever. Alba och jag valde helt olika kurser, så vi måste klara oss ensamma de första dagarna i skolan. Det kommer nog gå jättebra. Tror jag.
     Efter vårt möte åkte vi vidare till en mataffär - en AMERIKANS mataffär! Det var så roligt att se alla äckliga amerikanska saker som t.ex:

Jag säger bara EUUUWW!! Jag tänker INTE prova det!!


Torsdag den 1:a September:
I torsdags åkte vi till en massa olika affärer för att köpa de viktigaste sakerna som vi inte fick med i våra 23 kilo tunga resväskor. Den här bilden är på tåget som gick förbi när vi åkte från Stevenson till Portland.

Vi stannade också och köpte körsbär från the native americans (även kallade indianer, men vi får inte kalla dem det för det är tydligen inte ett så fint namn.)

Efter allt det skulle Marilyn på ett möte som var fyra timmar långt (!!!), men jag och Alba tog med oss en picknick bort till en strand i närheten. Där satt vi och solade, kollade på folk som kite surfade och blev mer tajta som vänner.

Kite surfers

Provade Twizzlers. Inte goda!

Heaven, Mountain, River, Beach, Grass

Vi hade det riktigt kul och skrattade en hel del. Vi mötte en fiskmås som stod och kollade på oss jättelänge, så vi gav den mat och sjöng för den. Här är en bild på den söta fiskmåsen:

Och sen såg vi en kändis!!!

Jag lägger ut det här så länge. Resten kommer inom kort!

XOXO,

Amanda